Ivermektin har blivit ett omdiskuterat läkemedel, ursprungligen utvecklat för behandling av parasitsjukdomar hos både djur och människor. Intresset har ökat markant, särskilt i samband med covid-19-pandemin, där det i vissa kretsar har lyfts fram som en potentiell behandling, trots att de flesta läkemedelsmyndigheter inte rekommenderar det för detta ändamål.
Registreringsbevis och doseringsrekommendationer
Ivermektin är godkänt för användning i flera EU-länder, men oftast för specifika indikationer som skabb, flodblindhet (onchocerciasis) och strongyloidiasis. Doseringsrekommendationerna varierar beroende på sjukdom och patientens vikt. Det är avgörande att följa läkarens anvisningar noggrant om man har fått ivermektin utskrivet.
Skabb: Vanligtvis en engångsdos, följt av en uppföljningsdos efter en till två veckor. Dosen baseras på kroppsvikt.
Flodblindhet och strongyloidiasis: En engångsdos som upprepas årligen eller vid behov. Även här baseras dosen på kroppsvikt.
Analoger till Ivermektin
Även om ivermektin är en unik molekyl, finns det andra antiparasitära läkemedel som kan ha liknande användningsområden, beroende på den specifika parasitinfektionen. Några exempel är:
Moxidectin: Används främst inom veterinärmedicinen men har vissa likheter i verkningsmekanismen.
Albendazol: Ett bredspektrum antiparasitärt läkemedel som används för att behandla olika typer av maskinfektioner.
Mebendazol: Ett annat vanligt antiparasitärt läkemedel, särskilt effektivt mot springmask och andra tarmmaskar.
Google-sökfraser liknande Ivermektin utan recept från EU